Ny forskning vänder upp och ner på bilden av ensamhet – så kan lokalsamhället bli räddningen
Ofrivillig ensamhet är inte längre bara en fråga för ensamboende eller äldre. En ny omfattande studie visar att var femte svensk känner sig ensam – och att unga vuxna samt personer som lever i hushåll med andra drabbas hårdast. Nu väcks frågan: Hur bygger vi ett Sverige där människor faktiskt känner tillhörighet?
I en tid då svenskar är mer digitalt sammankopplade än någonsin rapporterar unga vuxna mellan 18 och 29 år de högsta nivåerna av både ensamhet och låg psykisk hälsa. Det visar en ny populationstudie från Karlstads universitet och Region Värmland, nyligen publicerad i Scandinavian Journal of Public Health.
Studien, som omfattar över 6 300 personer, slår hål på flera vanliga myter om vem som drabbas.
– Det kanske mest överraskande resultatet är att ensamheten var ungefär lika vanlig, faktiskt lite vanligare, bland personer som lever tillsammans med någon som bland personer som bor ensamma. Det visar att ensamhet är något mycket mer komplext än att bara vara fysiskt ensam, förklarar Malin Knutz, forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
Från fysisk närvaro till emotionell delaktighet
Resultaten understryker en avgörande skillnad: att ha människor omkring sig innebär inte automatiskt att man känner sig delaktig eller sedd. Ensamhet handlar i grunden om en avsaknad av meningsfull gemenskap, och konsekvenserna för det psykiska välbefinnandet är tydliga oavsett bakgrund, ekonomi eller boendesituation.
– Samhället har ett ansvar att synliggöra ensamhetens olika dimensioner och skapa miljöer där människor kan bygga meningsfulla relationer, säger Malin Knutz. Att känna tillhörighet är grundläggande för vårt välbefinnande. Relationer, nätverk, föreningsliv, studier och arbetsplatser spelar stor roll.
Det lokala nätverkets roll som tillväxtmotor för välmående
När storskaliga samhällsstrukturer och digitala flöden inte räcker till för att skapa djupa mänskliga relationer, faller strålkastarljuset återigen på lokalsamhället.
Runt om i Sveriges kommuner och orter finns redan den infrastruktur som forskningen efterlyser: det ideella föreningslivet, lokala entreprenörer som skapar mötesplatser, lokala kulturinitiativ och grannsamverkan. Utmaningen ligger i att göra dessa sammanhang tillgängliga och sänka trösklarna för de som känner sig utanför.
– Ensamhet handlar inte främst om att vara ensam, utan om att sakna den gemenskap och tillhörighet som människor behöver för att må bra, sammanfattar Malin Knutz.
🌐 Ortly Sverige reder ut: Vårt mål för starkare lokal gemenskap
Genom Ortly-nätverket är vårt mål att vara med och skapa starkare lokalsamhällen över hela landet. Vi är inte helt framme än, men vi vill hjälpa till att lyfta de goda krafterna och sänka trösklarna till gemenskap.
För att möta utmaningen kring ofrivillig ensamhet tror vi på samverkan på tre plan:
- Öppna trösklar i föreningslivet: Att lokala föreningar skapar enkla vägar in för unga vuxna och nyinflyttade som söker social gemenskap och ett sammanhang att höra till.
- Företagare som skapar ”tredje platser”: Att lokala kaféer, mötesplatser och handlare fungerar som mer än bara kommersiella ytor – som stadsdelens och ortens sociala vardagsrum.
- Den lokala rösten: Att ge utrymme åt de nära berättelserna, lyfta eldsjälar och synliggöra de mötesplatser som faktiskt finns på hemmaplan.
💬 Hjälp oss att göra skillnad – vad görs på din ort?
Eftersom vi ständigt vill utvecklas och bli bättre vill vi gärna höra från dig som läser.
- Hur gör du för att minska ensamheten i din vardag?
- Har du tips eller idéer på hur vi kan skapa fler mötesplatser där du bor?
- Känner du till ett fint lokalt initiativ eller en förening som gör skillnad?
Berätta gärna för oss! Skriv till redaktionen eller dela dina tankar i kommentarsfältet så att vi tillsammans kan sprida goda idéer vidare till fler orter.
redaktionen@ortly.se
